03 december, 2009

Inte utan min katt

Det är svårt att skriva något intelligent när man som sällskap i rummet har dels en sambo, dels en 8-kilos katt som alternerar mellan att eftertänksamt gnaga på nämnda sambos hand och sparka densamme på armen med sina långa vita Snurre Sprätt-fötter. Samtidigt är det på sätt och vis ultimata förutsättningar för att komma i rätt stämning när boken för dagen är Clare de Vries Of Cats And Kings. Alltsammans är mycket kattocentriskt.

Of Cats And Kings är fortsättningen på I & Claudius som jag läste häromveckan - ni vet, boken om kvinnan som gör en road trip genom USA med sin katt. Jag hade ju som bekant en del invändningar mot den förra, men kunde ändå inte låta bli att läsa även del två. Främst berodde det på att tvåan hade lika en lika bisarr grundidé som ettan; den här gången har Clare varit utan katt i ett drygt år efter Claudius död och känner att det är dags för en ny katt. Claudius var av rasen burma och Clare vill ha antingen en ny burma eller en siames. Hennes besök hos engelska uppfödare visar snart att katten hon vill ha knappast går att få i Storbritannien - hon vill ha ett utseende på katten som inte längre finns kvar i aveln i väst. För att hitta en katt som möter hennes kriterier blir hon därför tvungen att resa tillbaka till rasernas ursprungsland Burma och Thailand. Redan här börjar man känna att det hela är både hysteriskt och naivt men ändå har potential att bli konstigt nog för att ändå bli underhållande. Flera av Clares bekanta påpekar problemen med hennes idé; att hon hatar primitiva förhållanden och att Burma är en diktatur är två av de fakta som hon väljer att bortse från.

Väl på plats får hon dock ganska snabbt klart för sig att saker och ting inte kommer bli som hon tänkt sig. Burma är ett stängt, fattigt och våldsamt land där det är svårt att ta sig fram och att leta efter en katt är inte att tänka på. Tack och lov tar hon sitt förnuft till fånga och boken handlar därefter mer om de människor hon möter på vägen än om sökandet efter ett nytt husdjur. Hennes möte med diktaturen och dess offer är faktiskt ganska välskrivet och hon lyckas ofta förmedla den frustration som det innebär att leva i ett sådant samhälle, just genom att hon själv är så annorlunda, så fel i sammanhanget.

Of Cats And Kings skiljer sig därför ordentligt från föregångaren I & Claudius. Den är inte lika egotrippad och inte alls lika udda. Snarare är den en ganska vanlig reseberättelse av en ung västerlänning som möter en helt ny och stundtals mycket grym värld i sydöstra Asien. Den är inte dålig, men den är kanske inte heller något jag skulle rekommendera om man inte är specialintresserad antingen av katter eller de specifika länderna. Framför allt går det snabbt upp för läsaren att förstå vem som var stjärnan i duon Clare - Claudius. Utan Claudius står sig Clare slätt. Han var, precis som Clare säger, något alldeles extra. Även i bokform.

Burma (dock inte Claudius) från Sverak.

Inga kommentarer: